söndag 14 december 2014

Olle Ljungbeck - Sjuklöverns förakt för demokrati



Olle Ljungbeck:
Skall minoritetsregeringar prioriteras i en parlamentarisk demokrati?

Nu pågår intensiva diskussioner inom och mellan 7-klöverpartierna om nya regler för att stärka minoritetsregeringar! Därmed ifrågasätter man också parlamentarismen som hittills aldrig fått ifrågasättas och vilket inte heller borde få göras nu.

Parlamentarism = en regering skall ha majoriteten bakom sig för att kunna genomföra sin politik. Det innebär emellertid inte att den nödvändigtvis måste ha egen majoritet i antal mandat. Den kan genom förtroendefullt samarbete med andra partier i riksdagen, med ömsesidigt givande och tagande ändå kunna fungera som regering och nå resultat som gagnar folkflertalet.

Att diskussioner nu förs att medelst eventuella ändringar i Grundlagen och riksdagsordningen göra minoritetsregeringar mer regeringsdugliga, visar på att man inte längre tror på sin förmåga, att som skett från trettiotalet till slutet på nittonhundratalet komma fram till samförståndslösningar.

Självklart är inte lösningen regeländring. Då har man ju därmed visat på sin prestigebundna inkompetens och ovilja till kompromisser medan dess motsats i hög grad präglade många tidigare svenska politiker.

Inte minst nedanstående citat från Annie Lööf och Anders W Jonsson stärker  denna åsikt.

"Istället måste vi nu gemensamt över blockgränserna enas om att stärka skyddet för minoritetsregeringar och ge det starkaste alternativet en ärlig chans att styra landet, oavsett vilket block som vinner störst förtroende".

Jag vill därför fråga de båda centerpartisterna, "Vem avgör vilket alternativ som har störst förtroende"? Detta har vi ju redan reglerat.

Störst förtroende bland majoriteten av medborgarna får det parti eller partier anses ha som har vunnit flest mandat. Väljarna är ju medvetna om majoritetsprincipen när de går till val. I annat fall frångår man ju den demokratiska parlamentarismens princip.

Vi som varit med sedan trettiotalet har levt under en tid med ett flertal minoritetsregeringar. Det har inte hindrat våra folkvalda att lotsa fram Sverige till en av de främsta nationerna i världen vad gäller välfärd etc. Vad gjorde dessa människor mer samarbetsvilliga än dagens?

Kan det ha med begåvning att göra? Mer besjälade att verka för sitt folks bästa än egen makthunger? Ökade politiska motsättningar?

Det senare borde ju inte vara fallet. Vi har haft minst lika stora motsättningar tidigare - om inte större. En viktig faktor vad gäller socialdemokratin och centern. Båda var folkrörelsepartier. De var vana att uppträda och verka i olika rörelser. Ofta i många samtidigt. De hade rik arbetslivserfarenhet och umgicks i hög utsträckning med "vanligt" folk. Centern var kanske det minst prestigbundna partiet men också därmed det  mest kompromissvilliga fram till 2001. Härefter och framåt har detta parti kanske mer än något anat visat brist på just kompromissvilja.

Kampen om den politiska makten (som givetvis måste vara drivfjäder i ett parti) har blivit överordnad kompromisslösningar som skapar politisk stabilitet. och främjar folkflertalet. De människor som i dag blir ledare för partier saknar i hög grad arbets- och livserfarenhet. De kommer ofta direkt från läroanstalter och saknar därför i mycket hög grad en bred kompetens för sitt politiska arbete. De är med andra ord dåligt rustade för så viktiga uppgifter. Det finns till och med de som yvs över en hög IQ. Tyvärr samvarierar inte alltid en hög IQ med begåvning. Det vill säga ett antal personliga egenskaper som just främjar samarbete, prestigelöshet, vilja till resultat etc. Detta har jag en rik erfarenhet av som före detta personalchef i stora företag.

Att som nu göra Sverigedemokraterna till syndabock när man själva förfogar över 83 procent av väljarkåren och 300 mandat av 349 är en bortförklaring som man borde skämmas över att torgföra. Och att därutöver också vilja skapa regler som stärker en minoritetsregering visar på bristande verklighetsförankring och tron på politikens möjligheter. Därmed röjer man också tron på sitt kommande eget tillkortakommande och borde lämna politiken för landets och medborgarnas bästa.

Funnes samma engagemang och prestigelöshet för landets bästa som före 2001 skulle behovet av grundlags- eller regeländring inte ens bli föremål för debatt.

Att man sedan av ren prestige och i rädslan att förlora ansiktet inte ens våga beröra vår samtids och framtids kanske största fråga ur ett flertal aspekter - invandringen - visar ju på en total brist på ansvarstagande och respekt för medborgarna.

Föraktet för demokratin och respekten för medborgarna är slående. Trots att man har tankar på att göra så stora ingrepp i vår konstitution finns inte minsta tanke på att detta om något borde bli en fråga för folket att ta ställning till. Men sådant förakt för demokratin har inte varit ovanligt efter millenniumskiftet.
Olle Ljungbeck, Gävle

Här kan du läsa mer av Olle Ljungbecks inlägg

lördag 13 december 2014

Reinfeldt en märklig man. Svenska politikerelitens förakt för demokrati




 Reinfeldt flyger 

 

Reinfeldt: Fler flyktingar får plats 

 

De nordiska länderna har plats att ta emot betydligt fler flyktingar än i dag. Det säger Fredrik Reinfeldt (M) i en intervju med danska Politiken. Han säger även att han utesluter tanken på ett eventuellt samarbete med Sverigedemokraterna – och får skarp kritik.

Han säger att de nordiska länderna har plats att ta emot betydligt fler flyktingar än i dag.
- Vad betyder ordet ”nog”? Är Sverige fullt? Är Norden fullt? Är vi för många människor? Vi är 25 miljoner människor som bor i Norden. Jag flyger ofta över den svenska landsbygden och det skulle jag vilja råda fler att göra. Där finns oändliga fält och skogar. Där finns mer plats än man kan föreställa sig. De som hävdar att landet är fullt, de bör visa var det är fullt, säger Fredrik Reinfeldt till Politiken.

Han håller inte med danska regeringens lagförslag om att göra uppehållstillstånden för krigsflyktingar tillfälliga om de inte är individuellt förföljda, och säger även att han utesluter tanken på ett eventuellt samarbete med Sverigedemokraterna.

- Det finns ingen svensk borgerlighet som innefattar Sverigedemokraterna.
Och det tycks mig lite naivt att tro att den svenska befolkningen är helt annorlunda än i övriga Europa. Men naturligtvis kommer verkligheten ikapp de svenska politikerna.

Intervjun har väckt uppmärksamhet i Danmark. Danmarks före detta finansminister Claus Hjort Frederiksen (V), menar att det är nödvändigt att Sverige ändrar både kurs i invandringsfrågan och inställning till SD.

Han har följt den svenska debatten under många år och tror inte att det är hållbart i längden att ignorera ett parti med så stor del av väljarkåren.

– Genom att vägra samarbeta med SD fnyser man åt oron för ökad invandring. Det ger väljarna intrycket att de inte lyssnar på människor. Att de inte har förstått att vi är bekymrade. Det är ett misslyckande, säger han och fortsätter:

– Och det tycks mig lite naivt att tro att den svenska befolkningen är helt annorlunda än i övriga Europa. Men naturligtvis kommer verkligheten ikapp de svenska politikerna, fortsätter han.” Berlingske och SvD


Berlingske i övers. från danska

En revolt mot eliten är på gång i Sverige
Av Karen Jespersen, MF (V)
11. december 2014, 17:00

Invandring
Sverige upplever just nu en massinvandring, som bryter ned  den svenska välfärdsstaten. Hittills har eliten kunnat hålla befolkningen i ett järngrepp av politisk korrekthet. Men nu finns börjar det hända något efter ett val efter bara två månader, med en röd regering.

Sverige är i politisk kris. Anledningen är att den svenska socialdemokratiska statsministern Stefan Löfven kom i minoritet efter bara 62 dagar vid makten och var tvungen att utlysa nyval.

Men denna kris går långt djupare. Det återspeglar de allvarliga problem den svenska välfärdsstaten har i grunden av en aldrig tidigare skådad stor massinvandring. Men krisen visar också ett begynnande uppror mot den politiskt korrekta eliten och den ökande tillströmningen från icke-västliga länder, eftersom eliten har riktat arbetet på detta.

Till skillnad från Danmark har kritiker av massinvandring i Sverige bemöts av en veritabel häxjakt. Även försiktiga påpekanden av de problem som den icke-västerländska invandringen uppvisar, har stämplats som främlingsfientlighet och rasism. När det kommer till Sverigedemokraterna, har hetsen varit extremt våldsam, och har i vissa fall varit förknippade med direkt förföljelse av människor med anknytning till detta parti.

Men elitens stämpling av alla invandringskritiker som onda människor löste inte det svenska samhällets stora problem med följderna av en massiv invandring: Stora ekonomiska bördor, bristande integration på arbetsmarknaden och utbildningssystemet, parallella samhällen, våldsbrott och gäng, förtryck av kvinnor, däribland tvångsäktenskap, och islamisk radikalisering.

Bara i år, har över 100.000 asylsökande fått uppehållstillstånd i landet och deras familjer kommer snart att följa efter. Det är dyrt, och det offentliga underskottet är redan 40 miljarder svenska kronor större än väntat. Många kommuners bördor kommer nu att vara oöverstigliga för att få placerade de många nya som kommer till.

Och eftersom nästan inget annat parti tog dessa problem och deras orsakerallvar började Sverigedemokraterna att växa.
Vid valet i september i år hade Sverigedemokraterna stor framgång och ökade till  närmare 13 procent. I den senaste mätningen får partiet 17,7 procent av rösterna om valet hölls nu. Men tydligen vill de svenska toppolitikerna fortfarande inte inse att det speglar växande folkliga protester - och att dessa protester har sina rötter i ett mycket verkligt övergrepp på det svenska samhället.

Det mest slående uttrycket för detta förnekande av verkligheten hos den politiska eliten var kommentaren från den socialdemokratiska statsministern Stefan Löfven att Sverigedemokraterna är "nyfacistiska". Anmärkningen föll direkt efter att Löfven hade utlyst nyval till den 22 mars 2015. Finansminister Magdalena Andersson, också socialdemokrat, kallades också Sverigedemokraterna för ett "liten nyfascistiskt parti."

Fredrik Reinfeldt har inte heller ändrat attityd. I en intervju med Politiken i söndags, menade han att det finns gott om utrymme för de nordiska länderna att ta emot fler flyktingar och invandrare.

I detta sammanhang kom han med en märklig förklaring, som säkerligen kommer att citeras många gånger som lysande exempel på den svenska elitens blindhet:

- Vad betyder ordet ”nog”? Är Sverige fullt? Är Norden fullt? Är vi för många människor? Vi är 25 miljoner människor som bor i Norden. Jag flyger ofta över den svenska landsbygden och det skulle jag vilja råda fler att göra. Där finns oändliga fält och skogar. Där finns mer plats än man kan föreställa sig. De som hävdar att landet är fullt, de bör visa var det är fullt, säger Fredrik Reinfeldt.

På fullt allvar menade Reinfeldt  alltså  att frågan om invandringens omfång helt enkelt är en fråga om hur mycket öppna ytor det finns i landskapet. Det är en orimlig tanke. Reinfeldt talar om sina erfarenheter när han flyger, och hans åsikter vittnar om en stor brist i förhållande till verkligheten.

Fler och fler svenskar anser att det är tillräckligt nu.

Forskare har konsekvent fördömt Stefan Löfvens karakteristiska för Sverigedemokraterna som ett "nyfacistiskt" parti. En ledarskribent i Göteborgsposten har mycket direkt skrivit om de ekonomiska problem som massinvandring orsakar.
Men det är främst i det stora borgerliga partiet, De nya Moderaterna som det råder oro. En studie visar att det finns ett utbrett missnöje med Fredrik Reinfeldts attityd under valkampanjen. I synnerhet bör hans uttalanden om att  svenskarna skall "öppna sina hjärtan" som kritiseras av partiföreträdare från hela landet. Yttrandet innebar att vi förlorade valet, säger en representant för partiets förening i Olofström till SVT.

SVENSK TV har frågat ledande lokalpolitiker från partiet. 52 procent av dem säger att det bör vara mindre invandring till Sverige. De vill att partiet ändrar sin invandringspolitik. De säger också att man inte kan hålla en öppen debatt i partiet om invandringspolitiken.

Men långt ifrån alla håller med. I Olofström ställde sig flera medlemmar bakom Reinfeldt. Och Anna Kinberg Batra, som ersätter Reinfeldt som ordförande i januari, kommer inte att ändra partiets politik.
Under de kommande tre månaderna kommer stora delar av den svenska eliten återigen berätta för svenskarna att det är främlingsfientligt att hålla av sitt fosterland, dess kultur och dess värderingar. De kommer att tala för fortsatt massinvandring.

Men det finns tecken på att anden är ur flaskan. Fler och fler människor verkar få mod att säga nej. Berlingske

 

Den 22 mars bestämmer du!



 

fredag 12 december 2014

Kristna förföljs och svenska journalister tiger. Svetsaren och hans regering



Ladda ner och läs


Så säger Ronald Lauder, presidenten i den judiska världskongressen i veckans der Spiegel och det är inte judarnas problem han tar upp utan övergreppen och förföljelsen av de kristna i Mellanöstern och Nordafrika. Varför hörs så få protester ens i vårt eget land med sin varma medmänsklighet och sitt djupa engagemang för alla utsatta.

Muslimska terrorgrupper från Islamska Staten (IS) till Al Schabab och Boko Haram har inte minst under det senaste året utökat sin terror där främst kristna grupper har utgjort huvudmålen. Bland de tillfångatagande avrättas männen oftast genom halshuggning och korsfästning och kvinnor och barn tas som slavar för sexuell eller annat bruk. Inte sällan får krigarna dessa som belöning för tapperhet i strid.

Mördandet, som också drabbar muslimer, har nått en sådan omfattning att den syriskt-ortodoxe ärkebiskop Dionysios Isa Gürbüz betecknar det i en artikel Neue Zürcher Zeitung (NZZ) för ett regelrätt folkmord. Som Lauder säger i sin artikel så demonstrerar man på gatorna i Västeuropas storstäder med största uppbragthet om Israel försvarar sig mot radikala Palestinier. Nästan utan undantag framställs Israel som den skyldige….

När nazisterna arresterade kommunisterna teg jag, jag var ju ingen kommunist. När de spärrade in socialdemokraterna teg jag, jag var ju ingen socialdemokrat. När de tog fackföreningsmedlemmarna teg jag, jag var ju ingen fackföreningsmedlem. När de slutligen hämtade mig fanns det ingen kvar som kunde protestera.” Hela inlägget

Politiskt svetsblank
Enligt Sveriges journalistkår genomgår landet i nuläget sin största politiska kris i modern tid. Den S-ledda minoritetsregeringen, anförd av en feministisk svetsloppa känd för sin enorma förhandlingsskicklighet, misslyckades med att få igenom sin sverigefientliga budget med hjälp av ett extremparti som helst skulle vilja att vi gick tillbaka till torvtak och träbestick. Resultatet blev utlyst extraval och en tid i politisk limbo tills korten blandats på nytt i den svenska regeringspokern.

Sverigedemokraterna står för den välbehövliga friskluften i Sveriges Riksdags unkna PK-luft. Det är inte omöjligt att de efter extravalet kommer att landa på runt 18 % eller kanske ännu högre. Att Socialdemokraterna kommer att backa är inte heller det någon högoddsare. De problem som är associerade med den fullständigt absurda massinvandringen börjar nämligen bli alltmer påtagliga för vanligt folk. De börjar förstå att det mångkulturella lyckoriket inte bara handlar om att kunna äta exotisk mat och gå på spännande festivaler.

Men bara SD har den där jobbiga verkligheten som utgångspunkt, och då undersökningar pekar på att minst varannan svensk anser att invandringen borde skruvas ner vet de att det finns gott om potentiella väljare. Mattias Karlsson har hånats i svensk press för att bland annat se nyvalet som en folkomröstning om invandringen men ligger här helt rätt.
Socialkonservatismen är på uppsving och går ut på att skapa saker som är värda att bevara. Det är inte det mångkulturella megafiaskot. Ju fortare det förpassas till historiens sophög, desto bättre för alla.

Sverigevänner, till skillnad från våra PK-kramande meningsmotståndare är den ljusnande framtid vår. De politiska dinosaurierna från de sju andra partierna är egentligen redan utdöda. De vet bara inte om det./Joakim “Bronco” Mårtensson, Avpixlat

”Lögnen kan få dystra politiska konsekvenser. Under många år fanns en outtalad överenskommelse mellan journalister, politiker och tyckare att inte säga sanningen om det framväxande mångkulturella samhället. Vi - jodå, jag tillhörde lögnarna - förnekade problemen, fast vi alla såg dem. 

Vi satt i teve och förnekade att det vid sidan av det positiva och nödvändiga också fanns svårigheter och problem. Människor utanför den lilla svenska tyckareliten kände naturligtvis inte igen sig. Politiker ansågs leva långt borta från verkligheten. Ny demokrati föddes som en följd av den välmenande lögnen och den hatfyllda lögnen kunde ta säte i parlamentet.
Birger Schlaug 
  "Flykting- och invandrarfrågan är det största journalistiska sveket som min generation journalister genomfört i det här landet."
Janne Josefsson, journalist

Läs: