Vitbokstabloiden

Till
Folkpartiet, Sverigedemokraterna riks, Kristdemokraterna, Moderaterna-riks, Centerpartiet, Socialdemokraterna info, Sverigedemokraterna riks, bengt.westerberg@redcross.se

Kopia: Statsminister Fredrik Reinfeldt

2010-05-03

Denna information har skickats som

Saxat ur vitbok.se.

På Jan Millds Tänd ett ljus-frågor för en vitbokstabloid kan man framföra synpunkter på frågorna.

2010-05-03

NAP

Namnet “Något Annat Parti” och går tillbaka till nyåret 2010, då Dagens Nyheter gjorde en undersökning, lät läsekretsen partirösta. De alternativ som tillhandahölls var nio: förutom de sju riksdagspartierna var det “Något annat parti” och “Vet ej/har inte bestämt”.

Näst störst stapel fick “Något annat parti”, med 15%. De sju riksdagspartierna har alla successivt orienterat sig mot mitten och blivit alltmer lika i sin politik. Det blir ingen överdrift att tala om en “7-klöver”.

Redan i förra valrörelsen hade (s) och (m) så gott som identiska valaffischer. Moderaterna har tagit över s-paroller och Mona Sahlin har sagt att det är bättre att rösta på (m) än inte alls. I Stockholms kommun förbereder (s) och (m) ett samregerande efter valet.

Samtidigt har de sju riksdagspartierna tappat medlemmar, blivit alltmer toppstyrda och fjärmat sig från vanliga svenskars verklighet. Det gör att de - som delvis ska framgå av detta info-blad - försummat att ta tag i viktiga problem. De erbjuder inte väljarna mycket till alternativ.

Den som vill se en politisk kursomläggning för Sverige måste därför se sig om efter andra partier att rösta på. “NAP” pekar här inte ut något bestämt parti, utan lämnar upp till envar att själv dra sina slutsatser, utifrån vad han/hon vet och vill.

Vem är demokrat?
Erfarenheten har visat att den som ifrågas¬ätter den förda invandringspolitiken snabbt får ett antal stämplar i pannan: “främlings¬fientlig”, “rasist”, “extremist”, “fascist”, osv.
Det är få som i den politiska debatten inte gör anspråk att vara demokrater. Men vilka objektiva kriterier finns då att hålla sig till?

Här ett förslag:
1. Vem anser att folkviljan ska få genomslag i den förda politiken – vem anser det inte?
2. Vem anser att folket ska få tillgång till en allsidig information – vem anser det inte?
3. Vem belägger sina påståenden – vem gör det inte?
4. Vem använder tillmälen – vem undviker tillmälen?
5. Vem är beredd att ta intryck av nya fakta och argument – vem är det inte?
6. Vem är redo för en dialog och att möta sina meningsmotståndare i en offentlig debatt
– vem är det inte?
7. Vem uppträder öppet – vem uppträder anonymt?
8. Vem kan reservationslöst ta avstånd från våld – vem kan det inte?
9. Vem bedömer handlingar efter samma mått, oavsett vem som begått dem – vem gör det inte?
10.Vem förespråkar yttrandefrihet även för sina motståndare – vem vill förbehålla yttrandefriheten bara för dem som tycker likt en själv?

Varje ståndpunkt måste kunna bli kritiskt granskad. En demokrat vill inte få rätt, om han/hon inte har rätt.

Per-Albin nazist?

Envar som
• vill värna svenska intressen
• ifrågasätter globaliseringen
• motsätter sig det allt högre skattetrycket
• oroar sig för den ökade brottsligheten
• vill få stopp på fjärrinvandringen
riskerar i dagens Sverige att bli klassad som nazist eller liknande.

Med den logiken skulle även Sveriges statsminister under andra världskriget, Per-Albin Hansson, klassas som Hitleranhängare.

Som bekant var det inte så.

Det är fullt möjligt att bry sig om vad som händer, att vilja värna en framtid för kommande generationer av svenskar, utan att för den skull vara en ond människa.

Varför detta blad?

Bakgrunden till detta informationsblad är två faktorer i kombination:

1. Det är riksdagsval i Sverige i år.
2. Svenska massmedia tillhandahåller inte en allsidig information. Detta gäller flera aktuella och viktiga samhällsproblem.

Med andra ord: genom att läsa denna information kan du få veta en hel del som du inte får veta genom stora media.

UTGIVARE

Jag som framställt info-bladet NAP heter Jan Milld, pensionerad bussförare. Uppväxt i Stockholm, nu boende i Dalarna.

Politiskt har jag varit aktiv alltsedan 1960-talet. Först många år inom SSU och Socialdemokraterna, sedan korta gästspel inom Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Även aktiv inom fredsrörelsen och Folkkampanjen mot kärnkraft. Författare till Kommunaltreans jubileumsskrift “100 år i rörelse” och 1985-92 redaktör för den fackliga tidningen “Hjulet.” Under tiden som s-aktiv skrev jag studiematerialet “Grundkurs för socialdemokrater”.

I början av 1990-talet blev jag varse att invandringspolitiken var en fråga som behövde diskuteras mer sakligt och allsidigt. Det började med att jag då skrev boken “Lagom är bäst”, sedan startade jag till¬sammans med Anders Sundholm (också tidigare socialdemokrat och miljöpartist) föreningen “Blågula frågor”, som gav ut tidskriften med samma namn. Snart öppnade vi även en webbsida (www.bgf.nu).

År 2001 gav jag ut boken “Dialog om invandringen?”, som summerade våra erfarenheter i försöken att få igång en debatt.

Åren 2004-05 var jag aktiv i SD och skrev studiematerialet “Grundkurs för sverigedemokrater”. Anledningen till att jag lämnade SD var att jag fann att det där inte vara tillräckligt högt till tak, jag föredrar att stå som fri debattör. Nu är jag alltså partilös.

Åren 2005-06 gav jag tillsammans med Björn Hammarbäck ut gratistidningen “Sverige i Centrum” , en tabloid. (www.bgf.nu/svic)

Sedan sommaren 2009 har jag skrivit på en ny bok: “VITBOK.SE - mångkulturellt facit”. (vitbok.se)

Jan Milld