tisdag 6 juli 2010

Svensk kultur - Övralidspriset delas ut idag

Övralid i Östergötland. Från detta hem kunde Verner von Heidenstam se över Vättern till sitt barndomshem Olshammar.

Idag den 6 juli utdelas Övralidspriset som är ett litterärt pris som utdelas varje år sedan 1945. Priset tillkom efter önskemål i Verner von Heidenstams testamente och ges till författare, essäister eller forskare med humanistisk inriktning.

Priset har fått sitt namn av Heidenstams sista hem, Övralid i Motala kommun. Prissumman är 250 000 kronor, och den överlämnas på Heidenstams födelsedag den 6 juli vid Övralid. Därutöver får pristagaren en kopia av den medalj som Heidenstam fick på sin 60-årsdag av Carl Milles 1919. Medaljen visar Heidenstams profil. Hemmet har även givit priset dess namn och det delas ut av Övralidsstiftelsen i samarbete med Heidenstamsällskapet.

Efter den traditionella prisceremonien vid Heidenstams grav äter pristagaren middag med Övralidsstiftelsens styrelse i matsalen på Övralid. Där serveras då Heidenstams stående födelsedagsmeny med röding från Vättern, kyckling och jordgubbar.

”Övralidspriset 2010 går till Johan Svedjedal, en forskare med stor bredd och också en av våra största experter på Carl Jonas Love Almqvist.”





Carl Gustaf Verner von Heidenstam, född den 6 juli 1859, död den 20 maj 1940. Heidenstam var ledamot av Svenska Akademien 1912-1940 och han mottog Nobelpriset i litteratur 1916.

Verner von Heidenstam debuterade som författare år 1888 och under hela 1890-talet var hans sätt att skriva stiltilbildande för flera andra svenska författare. Hans böcker innehåller många nationella och historiska teman.

NYA DIKTER som var hans sista stora verk och som gav honom Nobels litteraturpris betecknas som höjdpunkten av skaldens utveckling . Källa Wikipedia.

Ur diktverket Vallfart och Vandringsår finns den välkända dikten:

Jag längtar hem, sen åtta långa år.
I själva sömnen har jag längtan känt.
Jag längtar hem. Jag längtar var jag går
- Men ej till människor! Jag längtar marken,
Jag längtar stenarna där barn jag lekt.

Ur hans sista stora verk NYA DIKTER hämtas:

VI MÄNNISKOR
Vi, som mötas några korta stunder,
Barn av samma jord och samma under,
På vår levnads stormomflutna näs!
Skulle kärlekslöst vi gå och kalla?
Samma ensamhet oss väntar alla,
Samma sorgsna sus på gravens gräs.

Verner von Heidenstam har också skrivit Sverige, Sverige, Sverige, som från början var tänkt att bli vår nationalsång. Den ansågs emellertid för svår att sjunga. Fortfarande sjungs den varje nyårsafton från Skansen men hur länge till?

Sverige, Sverige, Sverige fosterland,vår längtans bygd, vårt hem på jorden!
Nu spela skällorna, där härar lysts av brand och dåd blev saga,
men med hand vid hand svär än ditt folk som förr de gamla trohetsorden
Fall julesnö och susa djupa mo!
Brinn österstjärna genom junikvällen!
Sverige, moder! Bliv vår strid, vår ro, du land, där våra barn än gång får bo
och våra fäder sova under kyrkohällen.


I Draksåddens tid av Sven Delblanc

"Nationer, ska du veta, min son, likvideras på så sätt, att man först tar ifrån dem deras minne. Nationernas minnen av sitt eget förflutna, eller hela Europas minne, ja, vi insåg för sent hur nära vi hörde samman i denna gamla världsdel. Man vill förstöra våra böcker, vår bildning, vår historia. Andra skriver nu böcker åt oss, ger oss en annan bildning och tänker ut en annan historia. Europa börjar glömma vad det en gång varit."







Vår statsminister Fredrik Reinfeldt på nyårsdagen 2010.
”nationalismen är det gift som mer än något annat har förgiftat den här kontinenten”.

Verner von Heidenstam är en av våra stora diktare och säkert kommer det nu i tidningarna skrivas nedsättande om honom. Det finns mycket att läsa bland hans verk om Sveriges historia och många av hans dikter är helt fantastiska. Allting måste sättas in i den tid som då var. Hans vackra hem Övralid vid Vättern är värt ett besök.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar