tisdag 21 december 2010

Lögnen om arbetslösheten - slavarbete infört

En guldgruva - för arbetsgivare

Arbetslösa beskriver Fas 3 som förvaring eller slavarbete. För arbetsgivarna är åtgärden en guldgruva - de får pengar för att ta emot arbetskraft utan att betala ut några löner.

När en arbetslös kommit till Fas 3, den tredje och sista fasen i jobb- och utvecklingsgarantin, ska personen erbjudas en heltidssysselsättning.
Den jobbsökande hänvisas till en arbetsgivare, offentlig, privat eller ideell förening.

Tanken är att den arbetslöse ska göra sysslor som ordinarie personal inte hinner med och som annars inte skulle utföras, men som kan ses som kvalitetshöjande i verksamheten.

Exempel kan vara allt från allt-i-allo på ett företag till klassmorfar på en skola.

Slavarbete
Enligt arbetsförmedlingen är sysselsättningen frivillig, men den som tackar nej förlorar sin ersättning.

En del arbetslösa som Corren har talat med är positiva till att sysselsättas och menar att det betyder mycket att slippa gå hemma.

Andra är mycket kritiska och beskriver Fas 3 som förvaring eller slavarbete.
Men oavsett om de är positiva eller negativa är det få som tror att åtgärden ökar deras chanser att få jobb. Flera menar att möjligheterna tvärtom minskar och att risken för att fastna i åtgärden är överhängande.

Arbetsförmedlingens egen statistik visar också att få personer får anställning efter att ha haft en så kallad sysselsättningsplats inom Fas 3.

Magert resultat
I Östergötland lämnar i snitt bara cirka 1,5 procent Fas 3 för en anställning. Om man dessutom räknar bort nystartsjobb och anställningar med stöd sjunker siffran ytterligare - långt ner under en procent.

Det magra resultatet gör Fas 3 till en ineffektiv arbetsmarknadsåtgärd som dessutom kostar mycket pengar då Arbetsförmedlingen betalar ut ersättning till arbetsgivare som skapar sysselsättningsplatser.

Kostnaden för att sysselsätta de 24 000 svenskar som i dag ingår i Fas 3 är cirka 5,4 miljoner per dag eller drygt 118 miljoner kronor i månaden.

Betalar ingen skatt
För att ta emot en arbetslös får arbetsgivarna 225 kronor per arbetsdag, cirka 5 000 kronor per månad, i ersättning för handledarkostnader och liknande.
Arbetsgivaren betalar ingen skatt för ersättningen. De betalar heller ingenting för de arbetsuppgifter som den arbetslöse utför, varken lön, arbetsgivaravgifter eller försäkringar.

Tar en arbetsgivare, eller en anordnare som Arbetsförmedlingen kallar det, emot flera arbetslösa ökar ersättningen lika mycket. En arbetsgivare som sysselsätter tio arbetslösa får alltså 50 000 kronor i månaden.

Tjänar stora pengar
Det har gjort att det finns gott om sysselsättningsplatser i Östergötland och en del tjänar stora pengar på att ta emot gratis arbetskraft.
Möjligheten till ersättning har också lockat till sig mer eller mindre seriösa aktörer.

Corren har varit i kontakt med en person som har lång erfarenhet av att driva företag. Han har fått flera erbjudanden om att vara med och starta upp verksamheter för långtidsarbetslösa i Fas 3.

Finns ingen plan
- Men jag har tackat nej, det har varit för tydligt att det bara handlar om att tjäna pengar. Det har inte funnits tillstymmelse till plan för någon verksamhet som faktiskt kan hjälpa de arbetslösa och göra dem mer attraktiva på arbetsmarknaden. I stället har det handlat om att omvandla skattemedel till privat kapital och jag vill kunna se mig själv i spegeln på morgonen, säger mannen som vill vara anonym.

De anordnare i Sverige som i dag tar emot flest Fas 3-placerade är två kommuner som tar emot cirka 300 personer var, vilket innebär att de får en ersättning på cirka 1,5 miljon i månaden.

Tätt därefter följer flera privata företag. Det som sysselsätter flest har 264 långtidsarbetslösa i sin verksamhet och inkasserar därmed 1,3 miljoner kronor i månaden i ersättning.”

Lena säger:
"Jag känner mig utnyttjad.
Lena är Fas 3-placerad hos ett privat företag. Arbetsgivaren låter henne utföra samma arbetsuppgifter som ordinarie personal - men när det blev dags att anställa vikarier för att klara julruschen var inte Lena aktuell för jobbet. Hon fanns ju redan där.

Redan en av de första dagarna på sysselsättningsplatsen i Linköping gjorde arbetsgivaren klart att "det här kommer inte att leda till något jobb hos oss.

- Hon sa att det inte var aktuellt med att anställa någon den närmaste tiden och ville vara tydlig med det. Men eftersom det är i den här branschen jag vill jobba så bestämde jag mig för att jobba på och hoppas på att få bra referenser för att kunna söka andra liknande jobb, säger Lena, som inte vill framträda med sitt riktiga namn på grund av rädsla för att det skulle påverka hennes möjligheter att få jobb.
Hon har utbildning inom området hon arbetar i och, trots att reglerna för Fas 3 säger att det inte är tillåtet, så utför hon i princip samma arbetsuppgifter som de som är anställda på företaget.”

Läs mer

En affärsidé för företag
För second hand-företaget Prio1 är arbetsmarknadsåtgärden Fas 3 en affärsidé.Genom att sysselsätta långtidsarbetslösa inkasserar företaget nära en miljon kronor i månaden i statlig ersättning - och mer ska det bli.

Prio1 består av secondhandbutiker i Linköping, Norrköping, Sundsvall och snart även i Gävle. Likt andra secondhandbutiker ägnar man sig åt försäljning av varor som skänkts av privatpersoner men företagets huvudsakliga inkomst kommer inte härifrån.
Större delen av intäkterna är ersättning från staten, för att Prio1 sysselsätter långtidsarbetslösa i jobb- och utvecklingsgarantins Fas 3.

Totalt sysselsätter företaget cirka 200 personer runt om i landet och inkasserar nära en miljon kronor i månaden i ersättning.

I dagarna påbörjas arbetet med att få i gång verksamhet i Gävle och planer finns på att öppna i fler kommuner.

Tanken med Prio1 är att butikerna och verksamheten runt dem ska skapa vettig sysselsättning för långtidsarbetslösa. Målet är att bygga upp deras självförtroende och ge dem färska meriter och referenser i hopp om att göra dem mer attraktiva på arbetsmarknaden. Dessutom lovas coachning.

Butiken i Linköping finns på Tornbyområdet. De första Fas 3-deltagarna kom i juni och sedan augusti är butiken i gång. Nu sysselsätts 69 långtidsarbetslösa där, men det finns planer på att ta emot betydligt fler. Enligt källor inom Arbetsförmedlingen har företaget anmält plats för totalt 200 personer.

Det gör Prio1 till en av de anordnare som sysselsätter flest långtidsarbetslösa i Linköping. Bara kommunen, som tar emot cirka 100 personer, tar fler.

När en Fas 3-deltagare kommer till Prio1 får han/hon välja vad man vill arbeta med inom verksamheten. Reglerna om att sysselsatta bara får utföra arbetsuppgifter som ordinarie personal inte hinner med gäller inte, eftersom Prio1 inte skulle kunna drivas utan Fas 3-deltagare.

De kan välja mellan att arbeta i butiken, med sortering och lagning av kläder, med transporter eller med något som kallas lokalt bistånd. Företagets tanke är nämligen att hälften av det som skänks till butiken ska skänkas vidare till Linköpingsbor i behov av hjälp.

När Corren besöker butiken och går runt med två arbetsledare hyllar flera deltagare verksamheten.
- Jag trivs jättebra här. Jag har tidigare arbetat i butik och därför ser jag det här som en bra chans att få jobb någon annanstans. Dessutom känns det jättebra att jobba på ett ställe som vill hjälpa människor, säger Susanne Karlsson som står i kassan.

Malin Nilsson och Marianne Eriksson håller med.
- Det här är skitkul. Det känns jättebra att ha något att göra om dagarna. För mig har det betytt jättemycket att jag har fått komma hit, annars hade jag bara suttit hemma i väntan på ett jobb, säger Malin Nilsson, som arbetar med att sortera kläder och som varit på Prio1 sedan juli.

- Känslomässigt känns det här som ett jobb, jag har arbetskamrater och arbetsuppgifter jag trivs med. Här får jag hålla på med mitt stora intresse att renovera och fixa till möbler, säger Marianne Eriksson.

Andra är betydligt mer kritiska
- Det här ger inte mig något jobb. För mig som har arbetat hela mitt liv och har läst på universitet är det knappast en merit att ha varit här. Samtidigt finns det värre stolleprojekt än det här. Men jag hoppas det är sant att ägarna inte gör det här bara för att tjäna pengar, säger en person vill vara anonym.

Så här skriver man på Robstens blogg :

I stället för att ge människor nya chanser till jobb ägnar sig regeringen åt arbetskraftsinvandring. Vad är det för fel på den befolkning som redan finns i landet och som saknar arbete? Varför inte sätta dem i arbete först, innan man ägnar sig åt arbetskraftsinvandring. Det är en gåta som tydligen är utan svar, varför skall människor med A-kassa eller socialbidrag, samtidigt som vi importerar arbetskraft. Nationalekonomiskt måste det vara fullständigt vansinne.
Läs mer

3 kommentarer:

  1. Det är inte enbart de som som är arbetslösa och är i Fas3 arbeten som kan betraktas som SLAVAR det är enl mig även de flesta löntagare. Vi går till våra jobb betalar vår löneskatt, moms, plus alla andra skatter på el,drivmedel, tobak, alkohol och av dessa skatter går stora delar till grupper i detta samhälle som har som tidsfördriv att springa i affärer femtielva ggr om dagen sitta på cafe och utbyta tankar om hur man bäst och mäst utnyttjar det Svenska GODTROGNA sammhället till MAX. Vi löntagare är garanterna för att dessa grupper kan leva sina FLOTTA och BEKYMMERSLÖSA LIV. De behöver inte tänka på brödfödan för pengarna kommer in på kontot varje månad utan någon som helst ansträngning. Så man kan säga att VI ligger i träningsläger för vad som komma SKALL men som är betydligt MYCKET VÄRRE om som VI har gjort under årtionden gett 7Klövern(nn) fria händer att spendera VÅRA SKATTEPENGAR som man vill sälja ut landets TILLGÅNGAR som man vill och sist men INTE minst TRAMPA NER SVENSKEN SÅ LÅNGT NER I SKITEN ATT HAN ALDRIG NÅGONSIN KAN TA SIG DÄRIFRÅN ALLT till förmån för ALLA SLÖDDER som finns i detta LAND.
    Hans Nilsson
    PURSVENSK.

    SvaraRadera
  2. Här påstås att anordnare inte behöver betala skatt på det bidrag de får. Var finns källan till denna uppgift? Är det verkligen så, eller är det bara en utbredd missuppfattning? Tacksam för svar med konkret hänvisning till belägg.

    SvaraRadera
  3. Inget svar, upprepar frågan

    Här påstås att anordnare inte behöver betala skatt på det bidrag de får. Var finns källan till denna uppgift? Är det verkligen så, eller är det bara en utbredd missuppfattning? Tacksam för svar med konkret hänvisning till belägg.

    SvaraRadera