lördag 15 januari 2011

Reinfeldts Jultal 2010 -om bl.a. Öppenhet


men också Frihet, Självmordsbombare, Mångfald!

Nedanstående artikel från:
Ledare | Kyrka   &   Folk | 1-2 2011


”Fullföljer Reinfeldt sin tankegång från jultalet och omsätter den i politisk handling så får vi räkna med att det kristna korset snart försvinner från Sveriges fana och från krönet av vårt riksvapen.”

Känsla av osammanhang

Den välkände israelisk-amerikanske socialmedicinaren Aaron Antonowsky kom i sin forskning fram till att en människas känsla av sammanhang är den mest avgörande faktorn för hälsa. Han såg tydligt i sin forskning att den viktigaste faktorn i en sådan känsla var upplevelsen av mening.

När vi strax före jul, den största kristna högtiden, fick lyssna till Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt, som i någon slags landsfaderlig ambition kände sig manad att hålla ett jultal till nationen, så kunde den yttre ramen – det gamla högloftet på Skansen skapa en känsla av sammanhang med svensk kultur och historia men innehållet kan beskrivas som den totala känslan av osammanhang.

Till bakgrunden hör att talet hölls dagarna efter det första självmordsattentatet i Sverige. Det, men knappast den stundande kyrkliga högtiden, föranledde statsministern att bland annat kommentera religionernas ställning. Utan att närmare specificera i vilken religion attentatsmannen hade radikaliserats så pekade Reinfeldt på religion som en möjlig orsak till terror eller åtminstone främlingskap för vad det svenska samhället bör vara.

När det gäller kristendomen i allmänhet och Svenska kyrkan i synnerhet använde han den den för varje klädmedvetne talande bilden av för trånga kavajer som vi svenskar lagt av oss. Bilden antyder att Reinfeldt själv och svensken i allmänhet genom att tillgodogöra sig det andliga innehållet i kristendomen – inte minst i dess evangelisk-lutherska tappning – vuxit till andliga atleter och därför till sist funnit den traditionella tron för trång.

En kaxig bild, men är den sann? Eller kan det snarare vara så att den
sekulariserade svensken är så totalt okunnig om den kristna trons elementa att den sanna bilden snarare är den av en kavaj som likt ett jättetält faller över en person som förvandlats till en liten mus?

Vidare framhöll de nya moderaternas ledare, landets statsminister, att religionerna i Sverige skall betraktas som helt jämlika med varandra. Vilken enorm framgång för Islam! Kristendomens tusenåriga historia i vårt land är därmed utraderad i statsministerns föreställningsvärld. Det faktum att den absolut största organisationen i Sverige är Svenska kyrkan, att lagen om Svenska kyrkan endast kan ändras på samma sätt som våra grundlagar, att successionsordningen fastslår att landets statschef, konungen skall vara kristen och bekänna sig till den oförändrade Augsburgska bekännelsen bortser den nymoderate partiledaren från. Fullföljer Reinfeldt sin tankegång från jultalet och omsätter den i politisk handling så får vi räkna med att det kristna korset snart försvinner från Sveriges fana och från krönet av vårt riksvapen.

Den verkliga lidelsen visade nu Reinfeldt inte i första hand när han talade
om islam utan när han talade om människors rätt att inte ha någon tro, utan vara ateister. Statsministerns närmast totala främlingskap för vårt lands andliga och kulturella historia var dock knappast en överraskning för någon.

Vad som däremot överraskade och kanske till och med skrämde var hans reflektion kring friheten. Han distanserade sig tydligt från borgerliga ideologers framställning av staten och den politiska strukturen som hot mot individens frihet. Istället valde han att peka på att för många människor i vårt land utgör den egna familjen det största hotet mot friheten.

Åter anar man en slags demonisering av religiösa och andra traditionella värderingar – alltså just sådant som har goda förutsättningar att skapa känsla av sammanhang för den enskilde. Där konservativa och liberala politiker just i familjen brukar se en viktig gemenskap som politiken skall värna så tycks Reinfeldt i ”den lilla världen” se ett hot mot den stora världen. Om dessa tankar omsätts i praktisk lagstiftning har frihetsälskande svenskar som värnar integritet och traditionella värden stor anledning att kritiskt granska alliansregeringens framtida politik.

Hur som helst kan man konstatera att den moderate statsministerns jultal var kliniskt rent från varje konservativ värdering. Därmed står det klart att Fredrik Reinfeldts relation till den tidigare svenska högern bäst kan beskrivas som osammanhang. Således ligger fältet öppet för andra borgerliga partier som tydligt vill främja livskvalitet som innefattar historiska rötter, ett identitetsskapande andligt och kulturellt arv och det civila samhällets, familjens och församlingens, integritet gentemot den politiska makten.

En kristen som gläder sig över att Sverige har en borgerlig regering i ytterligare en mandatperiod bör besinna att priset för detta är att statsministerns ideologiska hållning i frågor som är väsentliga för en kristen människa har vänts i rakt motsatt riktning.
Fredrik Sidenvall

*****

Idag (13 januari 2010) får vi veta att migrationsminister Erik Ullenhag ska söka dialog med de muslimska föreningarna för att motverka islamofobi.

I Sverige reagerar ingen på det här resonemanget. Svenskarna har sedan länge fjärmats från sunt förnuft genom decennielånga propagandakampanjer. Tvärtom vore det närapå uppseendeväckande, och kanske anstötligt, om migrationsministern kontaktade nämnda organisationer för att diskutera hur man stävjar radikalisering av muslimer för att förhindra fler självmordsbombare. I Sverige är det alltså viktigare att alla älskar muslimer än att folket sprängs i bitar. För det är ju det budskapet denna nyhet förmedlar i grund och botten.

Om vi tittar på bakgrunden till termen islamofobi, så myntades det i slutet av 1970-talet av iranska fundamentalister i analogi med termen xenofobi (främlingsskräck). Syftet var att förklara islam oantastbart. Alla som överträder denna gräns ska betraktas som rasister. Termen är alltså ett uttryck för totalitär propaganda och är avsiktligt otydlig med om det handlar om religion, trossystem eller trosanhängarna världen runt.”

Läs mer

Enoch Powell Att ta ansvar för sitt folk

Hans berömda tal Rivers of Blood finns översatt och är väl värt att läsas mer än en gång.

Så här började talet:
”Den främsta uppgiften för statsmannaskap är att förhindra sådant ont som går att förhindra. I försöken att göra så stöter man på hinder som är djupt rotade i den mänskliga naturen. Det onda märks inte förrän det har visat sig, och i varje dess steg finns rum för dispyter huruvida det är verkligt eller imaginärt.”

Så här slutade talet:
"När jag ser framåt fylls jag av förutsägelser; som romarna tycker jag mig se en ´Tiberfloden skummande av blod´. Detta tragiska och motspänstigt förnimbara som vi åser med skräck på den andra sidan Atlanten men som där är invävd i historien och statens själva existens, kommer till oss här av vår egen vilja och vår egen försummelse. Verkligen, det är här. I numerära termer, det kommer att vara av amerikanska proportioner långt innan slutet av detta århundrade.

Endast resolut och brådskande handling kommer att avvärja det. Huruvida det kommer att bli allmänhetens vilja att kräva det, vet jag ej. Vad jag vet är att se det, men inte tala om det, skulle vara ett stort förräderi."

Detta tal blev slutet på Enoch Powells karriär.

Vid Enoch Powells död 1998 sade Margaret Thatcher:

"Det kommer aldrig att bli någon annan så övertygande som Enoch Powell. Han hade en sällsynt kombination av egenskaper som alla byggde på en osviklig tro på Gud, en orubblig lojalitet till familj och vänner och en orubbliga hängivenhet för vårt land."


Varför Reinfeldt bör avgå

2 kommentarer:

  1. Troligtvis kommer det bli en folkomröstningen att byta ut korset mot en halvmåne istället. Men precis som i fallet med grundlags-omröstningen,så kommer 7klövern(nn) vara rörande eniga om att flaggan skall bytas ut. Dom övriga tjugo kommer ännu en gång inte kunna göra ett dugg åt saken. Pk-politikern kommer hänvisa bytet till at numera är Sverige ett mångkulturellt samhälle och även ny-svenskarna skall kunna känna sig som hemma här (dom enda verkar det som) och att korset ju råkar vara lite känsligt inom deras kultur. Ytterligare ett plus (för dem) är att alla svenska "rasister" kommer sluta använda den och man kommer förmodligen då även förbjuda användandet av den gamla flaggan.

    SvaraRadera
  2. Det är konstigt att Muslimen höll jultalet på Skansen den plats som måste anses som en samlingsplats för den Svenska kulturen. Han valde förmodligen på Ronna och Skansen så denna gång blev det Skansen nästa gång Ronna där han är ibland de sina och känner sig mest hemma. Att han är kapabel att förbjuda både flagga och kors om detta råder inga tvivel. Denne Lands-
    förrädare är beredd till precis vad som helst bara det har som mål att gynna Muhammedan-
    slöddret. Det som känns betydligt tryggare nu är att med SD i Riksdagen har Svenska Folket 20 Sverigeälskare som kommer att ge oss all den information som ingen på årtionde har gett oss. PURSVENSKEN.

    SvaraRadera