Fransk ekonomi: Finanskris Grande Luxe
Fransk ekonomi: Finanskris Grande Luxe
28 oktober 2011
Den som funderar över var nästa finanskris kommer att bryta ut bör studera nedanstående fakta om ett stort land lett av en liten man.
Den franske presidentens aptit på lyx, pengar och kvinnlig uppskattning är inte bara teater utan toppen på ett franskt isberg av ansvarslöshet, som kommer att få konsekvenser för hela eurozonen. Daily Mail har gjort en genomgång av varningstecknen.
- Som personligt transportmedel har Sarkozy beställt en affärsjet i form av en Airbus.
- Sarkozy bor inte bara i Elysee-palatset utan även i tre ”extraslott” utanför Paris. Plus ett semesterslott på Rivieran och en jaktvilla i Pyreneerna.
…. Det enda presidenten har sparat in på är säkerhetsvakterna – ingen av dem får inte vara mer än 180 cm lång. Detta för att undvika alltför stora kontraster då Monsieur Le President själv skrider förbi. Antalet vakter torde därför ha behövt ökas men vi avstår från beräkningar i den delen.
- Renlighet och hygien får också kosta. Vid ett toppmöte i Paris 2008, när Frankrike hade ordförandeskapet i EU, satte Sarkozy sprätt på 2,5 Mkr – för att inreda ett badrum som han själv hade tänkt använda under toppmötet. Duschen ifråga kom aldrig att användas eftersom presidenten beslutade sig för att natta över på annat håll under de tre dagarna.
- EU:s jordbruksstöd har under årtionden varit en härd för bidragsfusk i kollossalformat. I unionens gryning gjorde sig italienarna kända för att ta ut bidrag för olivträd som aldrig planterats och olivolja i en mängd som skulle kunnat dränka hela kontinenten. Men under Sarkozy har det franska laget ryckt fram och tagit en betryggande ledning. Under sitt senaste ordförandeår, (2008, då Sarkozy glömde duscha för 2,5 Mkr), lyckades Frankrike, med 13% av EU:s befolkning, lägga rabarber på 47% av EU:s jordbruksstöd.
- Intresset för andras pengar genomsyrar hela den franska politiken. Sarkozys mentor, tidigare presidenten Jaques Chriac, åtalas nu för att ha tagit emot ca. 200 miljoner kronor i mutor från företag, miljardärer och diktatorer.

- Arbetslösheten i Frankrike har passerat 10%. Statens skulder har passerat 16 biljoner kronor eller 300 000 kronor per man, kvinna och barn i landet. Av dem som arbetar är det endast 50% som betalar statlig inkomstskatt – dels p.g.a. ett utbrett, obeivrat skattefusk och dels p.g.a. låga inkomster.
- Låga inkomster är dock inget problem i politiken. Även de lägsta politikerna tjänar väl över 2 miljoner kronor per år. Plus generös kostnadsersättning, gratis resor och, sist men inte minst, lönen från sitt ”riktiga” jobb. 80% av dem har även andra jobb och låter sina (statsavlönade) medhjälpare sköta det politiska arbetet åt sig. En av senatorerna har inte setts till i senaten på sex år. Presidenten själv har trots sitt myller av medhjälpare sällan lyckats med att betala sina räkningar för elektricitet och gas. Detta medförde nyligen 30 000 kronor i förseningsavgifter – för skattebetalarna.
- 56% av anställda i Frankrike arbetar i den offentliga sektorn. Och hur det går till därvid har världen fått insikt i via ”whistle-blowern” Aurélie Boullet. Denna 30-åriga kvinnliga tjänsteman publicerade en dagbok från sitt arbete på länsstyrelsen i Aquitaine, med titeln ”Helt insnöad”. Hennes heltidsjobb innehöll högst 12 timmars arbete per månad. Bland uppgifterna ingick att organisera förstaklassresor för politiker till olika ändar av jordklotet. Resorna hade föga med politikernas arbetsuppgifter att göra. En gång fick hon påbackning för att ha skrivit en rapport med fel typsnitt. Då fick hon en vecka på sig (utan andra arbetsuppgifter) för att rätta till problemet – vilket tog 30 sekunder.
Aureliane Boullet: Avskedad
Tjänstemännen tävlade inbördes om vem som kunde lugga arbetsgivaren på mest pengar, resor och ledigheter. Vad som direkt föranledde dagboken var att Mlle Boullet var uttråkad på jobbet. Men vad som retade henne mest var hur politikerna öser pengar över varandra och över kontorsakrobater av alla slag, medan de många statsanställda som faktiskt gör nytta, såsom sjuksköterskor, lärare, socialarbetare och polismän, är de första som kommer i skottgluggen när det är dags för indragningar och sparsamhet.
Ett folk utan vilja
Det sägs att viljan kan försätta berg. Ett folk kan klara varje kris om viljan finns. Motsatsen gäller också – när viljan saknas är prognosen mycket dålig. Av allt att döma är hela Frankrike och dess komiske ledargestalt på väg i första klass till ett obehagligt möte med ekonomins obarmhärtiga gudinna.
Runt konferensbordet i Sarkozys flygande palats talar man förmodligen ofta om euro-ekonomi, gissningsvis i ett allt gällare tonläge.
Under presidentstolen vid sin ända av bordet har Sarkozy låtit installera en hydraulisk anordning som möjliggör att han omärkligt hamnar på samma ögonhöjd som de andra ledamöterna, utan att behöva ställa sig upp. Men i den ekonomiska giljotin där den franske presidenten nu sitter fastspänd kommer inget sådant påhitt att hjälpa honom. Annat än möjligen till att förkorta lidandet.
Liten man gör så gott han kan!
Läs hela artikeln

































