Svenskarna - Det förrådda folket.

Denna insändare  har inkommit till bloggen:

”I flera sändningar av Sydnytt den 29 maj återkom där ett inslag om ”fattiga barn” i landet Sverige.

Där kunde man se en ”fattig familj” på ett asylboende i Malmö kallat för Mosippan.

Där satt en ”fattig” asylsökande man med sina söner i skinnsoffor.

I bakgrunden såg man en dyrbar plasma-tv och på soffbordet framför dessa utarmade människor stod en kraftfull laptop. Samtliga var välklädda och välmående.

Programmet utgick ifrån hur illa det var ställt med ”fattiga” barn i Sverige.

Den långt ifrån av hunger utmärglade fadern strök en tår ur ögat när han berättade om sina barns fattigdom. I dunklet glänste det diskret från Rolexklockan när han med gråtmild röst berättade om att hans söner så gärna ville spela fotboll men kunde inte detta, eftersom de inte hade råd med fotbollsdräkter! Förr räckte det med att ha talang och vilja. Jag tror nog att det fortfarande är vad som gäller. Den äldste sonen som såg ut att vara 20 år gammal ville ta körkort, köpa bil och hus och studera till ett bra yrke.

Intervjun fick skötas genom en tolk eftersom de inte kunde ett ord svenska trots att de varit här och sökt asyl försörjda av skattemedel i tre år! Och detta är kostnadsfritt och belönas med 12.000 i gratifikation om man klarar kraven på kort tid. Denna summa hade ju varit en bra slant till körkortet. Svenska ungdomar får betala sina körkort själva.

De har inte ens besvärat sig med att lära sig det språk som landet de säger sig vilja leva sitt liv i framtiden i, under all denna tid. Tydligen ligger det något i det som står tryckt på vissa kulturberikares t-shirts att de snart skall ta över och då blir det ändå deras medhavda språk som kommer att gälla i framtiden i landet Sverige. Finns alltså ingen anledning att besvära sig om detta!

För varje gång jag har sett detta inslag på tv så liknar det alltmer en fars av Tati.

Men skall man skratta eller gråta?

Har man som journalist totalt förlorat sin heder, om man nu någonsin har haft någon, genom att medverka till detta dravel? Istället borde de ägna sin tid åt de som byggt upp detta samhälle genom hårt arbete med dåliga löner, urusla arbetsförhållanden, dåliga bostäder där kyla och fukt var ofrånkomligt, så var deras liv idoga och de reste landet med sitt slit ur fattigdom och elände.

Dessa som en gång lovades en bra pension när de skulle komma att behöva den köar nu i kyrkornas soppköksköer för att överleva. Framför ”fattiglådorna” i mataffären ser man ständigt dessa bestulna människor stå och vrida och vända på matvaror, vilkas datum har utgått och som därför säljes till halva priset. Bland dessa köande seniorer förekommer aldrig några frågvisa representanter, de som en gång kallats ”andens tattarfölje” av en svensk nationalpoet, som verkar intresserade av att undersöka hur dessa egentligen har det i sin vardag.

Oh nej! Det är mer givande att intervjua de som får njuta frukterna av vad andra betalat till i hela sitt liv. Här står det kronor Kling Klang i ögonen och underkäften åker ut för att kassera in. Dessa ständiga, kränkande (för oss)snyftreportage om sk, flyktingar som basuneras ut i Media till ljudet av plasket från forsandet av godhetens krokodiltåreflod ner för deras kinder av skammens och falskhetens rodnande hudutslag. Inte ens den lägsta knarkhoran någonstans på våra gator skulle sälja sig på sådana villkor. Men tattarföljet gör det utan att tveka för konsekvenserna!

Våra seniorer som inte har mat för dagen, eftersom det blir ständigt fler som kommer hit för att få ett bättre liv, har en ålderdom att se fram emot som väcker ångest inom dem. Allt fler som konkurrerar om allt mer begränsade resurser gör till slut att landet kommer att implodera.

”Generositeten” måste betalas och det får tas ur de sk, transfereringarna som går tillbaka till landets pensionärer av deras avstådda löner under sina arbetsliv.

”Gör Din plikt, kräv Din rätt” var en gång arbetarrörelsens motto. Detta är för längesedan nergrävt på den politiska historiens soptipp . De försvarlösa har ju inte strejkrätten och kan inte försvara sig mot de gigantiska stölderna av deras inbetalda tillgodohavanden. De lämnas därhän utan en tanke på om detta verkligen kan vara rätt.

Ett bevis för hur gigantiska dessa stölder är och hur vidrigt skamlösa de framstår är att dra in på talböcker till synskadade och spara 12 miljoner medan man avser att avsätta 5 MILJARDER per år för sk,ensamkommande flyktingbarn.

Sverige har ett ansvar för att skydda sina egna medborgare eller,rättare sagt hade!

Det ansvar har försvunnit ner i denna malström av vanvett i generositet mot människor som kommit hit för att få ett bättre liv.

Landet är nu i en så svår dilemma p.g.a.den politiska korrekthetens arrogans och där är media och ”tattarföljet” en stor orsak till detta att vi snart står inför situationer som kan leda till svåra inre slitningar i landet.

Något som vi inte ens i vår vildaste fantasi kunde föreställa oss för 25 år sedan.

Innan den definitiva härdsmältan krossar oss kan vi kanske stilla få bedja om att de ansvariga för detta tattarfölje som ett symboliskt straff sättes i samma skattetabell som våra bestulna pensionärer får leva med. Då kommer nog godhetens krokodiltårar att rinna över igen men av helt andra orsaker än dubiösa snyftreportage i tv och media.

De  har glatt försökt att tysta svenska folkets protester mot politikernas vanvård av landet. Istället för att göra vad som egentligen var deras uppgift från början, nämligen att ständigt granska och undersöka just dessa politikers göranden har de satt sig i någon självpåtagen uppfostrarroll för folket som inte begriper bättre. 

 Katinka Gladh”

Om Andens tattarfölje eller Andens horor som de också kallas fanns ett bra inlägg på Östra Ölands Fria Horisont för några år sedan, värt att upprepas här.

”Svenska journalister är ett samhällsproblem

Den danske bloggaren Snaphanen, som kritiskt granskar den svenska mångkulturpolitiken, ser svenska journalister som ett samhällsproblem. Jag håller med honom. Med det perspektiv jag har, genom läsning av både inhemska och utländska bloggar och daglig konsumtion av många svenska och utländsk media, framstår journalistkollektivet i Sverige som särskilt uselt. Favoriseringen, likriktningen, förutsägbarheten och propagandan har dimensioner som jag föreställer mig fanns i forna Östtyskland. Det är speciellt märkbart vid hanteringen av vissa ämnen som invandringspolitiken, Israel, president Bush, kriget mot terrorismen, brottsligheten, Danmark och feminismen för att nämna några. Feministerna behandlas fortfarande med silkesvantar trots att de i den politiska korrekthetens namn i ett decennium prisgav tiotusentals unga invandrarflickor åt hederskulturen.

Lyssna t.ex. på Täppas Fogelberg i Ring P1 så förstår ni vad som menas med journalisten som ett samhällsproblem. Värst är alltså de statskontrollerade TV- och radiokanalerna, då dessa dessutom har mage att i annonskampanjer framställa sig som ?Fri?! Fria att göra vad då? Jo, att i åratal ensidigt kritisera det som inte faller dem på läppen samtidigt som man okritiskt köper det som enligt journalistskollektivet är politiskt korrekt.

Den svenske 'journalisten' är den födde anpasslingen, feg och fisförnäm, och vet inte vad fair play är. Behandlas något som inte är politiskt korrekt (PK), finns inga hämningar. 'Reporter' Lars Hermansson får exemplifiera. Den 20 september gjorde han ett program i P1:s Kulturradion Reporter om just politisk korrekthet, där Sverige och Danmark jämfördes. Förment objektivt men upplagt så att han skulle få möjlighet att runda av med att kalla Dansk Folkepartis ledare, Pia Kjaersgaard, för 'dansk svinehund'. Lättköpt, precis vad flocken och PK-hannen Guillou förväntar sig. Men det är inte journalistik.!”

Läs mer om pensionerna:

Det grundlurade svenska folket

Den politiska nomenklaturen och dess förmåner
Svenska folket och pensionerna

En bra text som bör läsas igen:

Koloniföreningen Svea