Det grundlurade svenska folket

“Sverige är ett genomkorrumperat land. Ingen hand som styr. Allt flyter: 40 ägare på SJ = Tågen går inte. Ont om utbildningsplatser för läkare = Måste åka utomlands för att studera = Stafettläkare som tjänar multum = Ett system som gynnar läkarna men missgynnar medborgarna.

(…)

Glöm höger eller vänster! Allt har gått över styr och vi ser nu vad det är som gäller och vilka som bestämmer = Pengarna = Företag och korporationer = Karteller. Och politiker som är som sillmjölkar i sammanhanget. Lika mjuka som överkokt spaghetti!”

Borde inte cheferna som sitter och lyfter lön i Elefantkyrkogården  löpa gatlopp ⁽¹⁾? Jo, dom har fått fet lön (och får fortsättningvis) och förskingrat våra pengar – ändå belönas dom! När blir nog nog?”

Läs mer

…….

Stellan Boijerud, Sverigedemokrat, skriver om sin barndom i ett Sverige som inte är alltför avlägset, ett land där människor arbetade hårt och hade drömmar om ett bättre liv. 

Så här skriver han på sin blogg:

”Jag är en lycklig människa, för jag har en uppfattning om mina rötter, min kultur och vilka värderingar jag står för. 

Vad är svensk kultur frågade Maud Olofsson. Som Sveriges vice statsminister borde hon väl förmodas veta det. Men det är väl att kräva för mycket kunskap av en politiker. Då är statsministerkandidaten Mona Sahlin avsevärt bättre, för hon har i alla fall uppmärksammat de svenska kulturinslagen löjlig dans kring midsommarstången och efterföljande fylleriorgier.

De två damerna har uppenbarligen det gemensamt att de aldrig läst Selma Lagerlöf, Astrid Lindgren eller August Strindberg. De har aldrig lyssnat till Hugo Alfvén, Alice Babs eller Kalle Jularbo. De har aldrig sett någon film av Ingemar Bergman eller Hasse Ekman och än mindre någon av Weyler Hildebrand. De har aldrig beundrat ett konstverk av Carl Larsson, Bruno Liljefors eller Anders Zorn, för alla som tycker om tavlor med motiv som går att förstå är ju nazister.

 (..)…Jag trodde på de människor, som uppkastat sig till våra politiska ledare. Vad är svensk kultur frågade Maud och Mona. Svaret är att svensk kultur är litteratur, konst och vetenskapliga framsteg samt ett antal seder och föremål, som förenar vårt folk.”

Läs hela artikeln

⁽¹⁾ Riksdagens Elefantkyrkogård

Foto: Magnus Hallgren, JanerikHenriksson, Jonas Ekströmer, Fabrice Coffrini, Lars Epstein
Katri Linna (till vänster), Adriana Lender (övre raden), Lars Nylén, Anders Nordström (nedre raden) och Mats Sjöstrand.


Tillväxtverkets generaldirektör, Christina Lugnet, fick sparken efter myndighetens extravaganser med representationer, vinprovningar, spa-behandlingar och annat.

(..)

Nu placeras Christina Lugnet i regeringskansliet med bibehållen lön i tre år, fram till 2015. Hennes lön var förra året 87.500 kr i månaden.

Där har andra avsatta generaldirektörer suttit - och där sitter andra med bibehållen lön några år framöver. Här finns Anders Nordström med en lön på 104.100 kronor i månaden fram till 27 januari 2014, Katarina Linna med 89.000 kronor i månaden till och med december 2014 och Aud Sjökvist med 75.000 kronor i månaden till och med 31 januari 2015. 

Till detta gäng sällar sig nu Christina Lugnet med sina 87.500 kronor i månaden.

Det gör 9,1 miljoner kronor i lön bara för dessa före detta generaldirektörer under de här åren. Men det är inte slut med detta.

Christina Lugnet som är 58 år hinner fylla 61 år innan hennes "förordnande" går ut. Hon har då rätt till inkomstgaranti. Hon är garanterad en inkomstgaranti på 50-55 procent av sin lön, det vill säga 43.750-48.125 kronor i månaden fram till pensioneringen.

Och vad gör dessa avdankade generaldirektörer på regeringskansliets elefantkyrkogård?

Läs mer

Fysikern Andre Geims ord för ett par år sedan när han  fick nobelpriset.

”Vi går mot medelmåttighet, eller tom idiokrati, sade han, och hänvisade till den fega politiska korrektheten som ett tecken på det.”

Här nedan följer talet:

Fysikpristagaren Andre Geims Nobeltal i Stockholms stadshus den 10 december 2010.

Det har redan uttalats många lovord för vårt arbete och för det spännande nya materialet grafen.

Vi lär få höra ännu fler lovord när grafenets användningsområden blir uppenbara. Så tillåt mig avstå från fler lovord för idag är det också tillfälle att fira något annat.

De senaste decennierna har varit relativt lugna och stillsamma för vår planet. Men utan någon uppenbar fara utifrån, står vi inför en annan fara, inifrån: Ögonblicklig information om allt och alla ger individer en möjlighet att jämställa åsikter med konsensus och paranoia med bevis. Det är en tid då ett ärligt men klumpigt uttalande kan göra slut på en livslång politisk karriär och då en journalist med egna åsikter kan trakassera en regering eller en kunglig familj.

Vetenskapen är inte immun mot sådana påtryckningar. Hur många Nobelprisbelönade experiment hade inte stoppats om regler kring etik och säkerhet hade varit lika rigida då som de är idag? Jag kommer på ganska många.

Mänskliga framsteg har alltid drivits fram genom äventyrslystnad och

okonventionellt tänkande. Men bland rop på ”bröd och skådespel” glöms

ofta dess dygder till förmån för ängslig försiktighet och politisk korrekthet som ny styr världen. Och vi sjunker djupare och djupare från demokrati till medelmåttighet och till och med ”idiokrati”. Om ni vill ha ett exempel så behöver ni inte titta längre än till hur forskningsanslagen ges av Europakommissionen. Därför hyllar jag Kungliga Svenska Vetenskapsakademien för att den låter förtjänstfullhetens ljus brinna.

Nobelprisets höga anseende universellt, beror på att det i flera generationer har utdelats enbart på vetenskapliga grunder och inte på grund av lobbying eller politik. Jag hoppas att det så ska förbli,och att priserna aldrig ska utdelas efter omröstning i något direktsänd tv-tävling.

Låt mig också tacka den kungliga familjen för att den ger sitt starka stöd till en stolta Nobeltraditionen. Det är fantastiskt att få delta i sådana överdådiga festligheter som placerar forskningsframgångar på en så hög piedestal. Nobelstiftelsens och svenska folkets generositet bidrar till att göra priset så speciellt.

Från djupet av mitt hjärta tackar jag er alla.

Översättning: Merit Wager ©

OBS! De stycken som jag själv tycker är viktigast har markerats med fetstil av mig.

Kan ses här, under rubriken Fysikpristagarens tal”

Historiskt perspektiv viktigt menar genusprofessorn Ebba Witt-Brattström!

Den svenska litteraturvetaren Ebba Witt-Brattström, som i år tillträder en professur i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet, har framfört vissa synpunkter i finska radion. På sin egen fråga varför man  lämnar en svensk professur för en finsk säger hon:

– Svaret är förstås att man tror det är bättre här. Det kan i alla fall inte vara sämre. Det är omöjligt.

 Två olika Sverige som inte vill veta av varandra.