söndag 26 augusti 2012

Frankrike är i krig - Sverige på väg mot stupet


Frankrike är redan i krig, men ingen vågar säga det högt – Så uttalar sig Renaud Camus, fransk författare.

(…)
Det är bara sju dagar sedan som invandrare återigen besköt den  franska polisen med skarp ammunition. Två franska och en spansk officer har fallit för invandrares kulor under den senaste månaden. Den franske författaren Renaud Camus intervjuas av franskspråkiga La Voix de la Russie:

Vad ser du för krigshandlingar i Frankrike som påminner om början på kriget i Algeriet?

     Vad som påminner om början på kriget i Algeriet är den extremt förskönade debatten som infördes genom media-politiska komplexet. De skulle säga "händelserna", men de säger "konfrontationerna". Den territoriella karaktären av konflikten nekas helt.

Varför känner du ilska mot media?

     Eftersom de förelägger (nästan) enhälligt ett system för tolkning av världen som är en formidabel maskin för att inte se, inte säga, inte förstå. Antirasism, eftersom det är vad det handlar om, efter att det gick från att vara moral till ideologi, till indoktrinering, ett instrument för makt och förtryck, har blivit vad jag kallar det för och lånar ett uttryck från Alain Finkielkraut: ”
Kommunismen i 20:e århundradet”. Med stöd av hot tjänar det för att dölja vad som händer: det vill säga byte av människor, "the Great Replacement", den omvända koloniseringen.

Är Frankrike som Kosovo med muslimska, afrikanska och kristna zoner?

     Moderna Frankrike gör sitt yttersta för att bli vad Frankrike klassiskt gjorde sitt bästa för att undvika i århundraden, ett före detta Jugoslavien, Balkan, ännu ett Libanon, (
a basket of crabs – svårt att översätta, hittar inget bra uttryck, kanske drar åt olika håll!) . La France est en guerre et personne ne veut le dire - "Frankrike är redan i krigstillstånd och ingen vill säga det"

Från Snaphanen


Läs Julia Caesar på Snaphanen - Blåsningen

Så här skulle vi väl alla önska att kommunpamparna tänkte. Men icke så.

”Vi har fått nog. Vansinnet måste få ett slut. Vi klarar inte längre att ta hand om och försörja alla invandrare och flyktingar som regering och riksdag dyvlar på oss. Vi kräver att regeringen omedelbart stoppar nuvarande invandringspolitik. Vi säger stopp NU.
(…)
Till slut trodde vi på vår egen godhet”
Till slut trodde vi på vår egen godhet. Vi började definiera oss själva som ”De Goda”. Det var en otrolig kick för självförtroendet. Vi mådde så bra! Vi tyckte dessutom att vi var smarta när vi såg en chans att få de tomma lägenheterna i allmännyttan uthyrda. Folk som folk, liksom. Utfyllnadsmaterial. Självklart hoppades vi att våra partikamrater på riksnivå skulle se och imponeras av vår lojalitet och ha oss i åtanke ifall någon plats i partitoppen skulle bli ledig.
(…)
De anklagar oss för att ha förstört deras hembygd”
Nu står vi här med en oöverblickbar katastrof. Våra kommuner splittras och faller sönder framför våra ögon. Motsättningar och konflikter växer i takt med att invånarna upplever de fulla konsekvenserna av mångkulturen i form av nedbrända skolor och bilar, överfallsvåldtäkter, rån, misshandel, skottlossningar och mord.
(…)
Inte nog med att vi har blivit blåsta – vi har blåst oss själva”
Vi har motvilligt börjat förstå att vi har gått på den största blåsningen i modern tid. Och inte nog med det – vi har blåst oss själva. Våra egna partikamrater har förrått oss, och vi har med änglalika leenden på våra hycklande anleten låtit oss bedras. Nu drabbar eftertankens kranka blekhet oss med full kraft. I framtidens historieböcker kommer vi att framställas som svikare och idioter. Nu får det vara nog!
Vi tänker inte medverka till förstörelsen av vårt land längre. Vi kan inte sova på nätterna. Vi ser med fasa fram emot valet 2014. Vi kommer att falla handlöst – från makten, pengarna, privilegierna – ja allt som vi tog för givet. Vi brottas dagligen med vårt självförakt. Vi kan inte längre se våra egna barn i ögonen. Vi vågar inte tänka på vilket slags framtid vi lämnar över till dem.”

Läs hela artikeln av Julia Ceasar

Hela mottagningssystemet håller på att braka ihop
Nej, en sådan bekännelse kommer vi aldrig att få se från de styrande i Sveriges 290 kommuner. Så mycket ärlighet ska vi inte vänta oss. Men nu sprider sig paniken över en alltmer ohållbar situation i allt fler kommuner. Situationen håller på att gå över styr. Asylsökande och anhöriginvandrare väller in över landets gränser i en extrem omfattning som Sverige – trots ordinarie massinvandring – inte har upplevt sedan Balkankrigen i början av 1990-talet. För närvarande kommer cirka ettusen asylsökande varje vecka mot normalt hälften så många.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar