tisdag 19 maj 2015

Svensk skådespelare som gjorde avtryck i världen. Dialogpolis mot organiserad brottslighet



Ingrid Bergman – en av många svenskar som gjorde Sverige till det land det en gång var.

Idag är det premiär i Cannes på en film om en svensk skådespelerska som gjorde avtryck både i Sverige och utomlands, närmast Amerika. Jag menar Ingrid Bergman. Under åren har jag läst en del om henne och tagit del av olika biografier. Då hon kom till Hollywood som ung så ville filmbolaget göra om henne men hon vägrade. Med andra ord visade hon stor integritet och det gjorde hon genom hela livet. Stig Björkman som gjort filmen och sammanställt materialet varav en hel del är från Ingrid Bergmans dagbok och egna filmer. Hon var en duktig fotograf bland annat. Björkman menade att det var så för Ingrid Bergman att arbetet gick före men hon var aldrig politiskt engagerad och hon skulle nog idag inte förstå feminismen och genustänkandet precis som Margaret Thatcher inte heller gjorde. De var starka kvinnor med integritet.

För er som inte sett några filmer av henne så måste ni se Klockan klämtar för dig, Gasljus och Dr. Jekyll och Mr. Hyde med Spencer Tracy som motspelare. 
Klockan klämtar för dig

 Gasljus

 Dr Jekyll and Mr. Hyde

Nedanstående kvinnor är inga Ingrid Bergman-kopior precis. Längst ner i vänstra hörnet har vi Fredrik ”Ursula” Federley. Den ena draken värre än den andra.

Kulturmarxismens ansikten i svensk politik
Och överordnat allt annat det långsiktiga målet: en värld utan gränser och nationer. Några av kulturmarxismens ansikten i dagens politiska verklighet har namn som Birgitta Ohlsson (fp), Maria Ferm (mp), Christina Höj Larsen (v), Cecilia Wikström (fp), Soraya Post (Fi), Cecilia Malmström (fp), Mona Sahlin (s),Veronica Palm (s), Eva-Lena Jansson (s), Margot Wallström (s), Emma Henriksson (kd), Annie Lööf (c), Fredrick Federley (c), Alice Bah Kuhnke (mp), Bodil Ceballos (mp) och Ulla Andersson (v). Vårt behov av bildning


 

Snaphanen:
Dialogpolis mot organiserad brottslighet
Av Thomas Nydahl
Läs nu först detta citat. Här finns kärnan till den nya polisorganisation som träder i kraft nästa årsskifte. I min hemstad ska man nu satsa på “att lyssna”.

“– Jag tror att vi kommer att prata om problem i folks vardag eller upplevd otrygghet som vi inte ser, säger Bengt-Arne Schuster, polisinspektör.”

Två saker ska man lägga märke till:

1/ Människor har problem i sin vardag.
2/ Det finns en upplevd otrygghet (alltså inte att förväxla med en verklig).


Kristianstad ska från och med måndag 18 maj satsa på lyssnande poliser. Lokaltidningen skriver:

“Ur samtalen och en enkel enkät som medborgarna erbjuds att fylla i ska problembilder och förslag på vad polisen ska jobba med vaskas fram.”

Det är alldeles uppenbart att den polisiära organisationen nu ska arbeta utifrån “förslag” och “problembilder”. Det mesta verkar inte vara verkligt, om ordvitsen tillåts. Det mesta är “upplevt” eller blott “bilder” av problem, sociala och andra. De flesta människor vet hur verkligheten ser ut. Också här i bygden vet vi att rånen, misshandelsfallen, inbrotten, narkotikaförsäljningen, vapenbrotten alla ökar. Den senaste tiden har vi dessutom fått erfara ovanligt många bostadsinbrott. 

Vi vet att den ständigt större populationen från Rumänien inte enbart har blivit ett vardagsproblem med tiggeri, utan också en ökad brottslighet som har med både inbrotten och butikssnatterierna att göra. Inte minst i vår stad vet många äldre människor vilka risker det finns med att öppna dörren för främlingar.

Allt för många har redan fått “hembesök” av förslagna, organiserade brottslingar, de har misshandlats, förnedrats och bestulits i sina egna hem. Räcker inte detta för att polisen ska ha listorna överfulla med “förslag” redan? Vad behöver myndigheten mer än larmen och anmälningarna? I mina ögon ser detta ut som ett mycket tidstypiskt sätt att kanalisera människors oro. Får du tala med en levande polis på torget kanske din “upplevda” otrygghet minskar. Eller? I artikeln heter det:

“Polisens mål är att komma närmare medborgarna.”
På tio-femton år bakåt i tiden. Då hade också vår kommun polisstationer i de mindre samhällena i kommunen. De är stängda och skrotade sedan länge. Det är fakta. Det som rapporteras av en lydig press nu är ingenting annat än vackra och tomma ord. De stora sociala problem vi brottas med idag lär knappast gå ett bekämpa med blanketter, opinionsundersökningar och en ny dialogsatsning. Det är inte bara pinsamt att läsa om hur makten försöker trolla bort verkligheten, det är också rejält upprörande.”Snaphanen

Maj Grandmo:
Storfiskarn
Bloggaren har precis läst Julia Caesars söndagskrönika vilken handlar om utarmningen av landsbygden och samtidigt fylla densamma med "ensamkommande bortskämda män" och organiserade tiggarkolonier till priset av hundratals miljoner kronor, miljoner insvettade skattekronor.’

Hur är detta möjligt? Och varför? Ångesten för att Sveriges invånarantal ska sjunka? Ångesten för att det s k välfärdssamhället har nått vägs ände och kanske 100.000 människor riskerar att hänga löst på arbetsmarknaden om skattebasen urholkas?

Ja. Och ja. Politikerna har på något vis rätt i att Sveriges befolkning inte får sjunka och därmed minska inflödet av över två biljoner i skatteinkomster. Att invandringen är "lönsam" är därmed ingen lögn. En otroligt dålig lönsamhet eftersom enbart 66 procent av de utlandsfödda har sysselsättning. Eller "nyanlända" som det kallas på fikonspråk.

…Och överallt bara dimridåer. "Sysselsättning" kan innebära allt från AMS-kurser till arbete 1 timme eller 40 timmar, i veckan. Erik Ullenhags standardslogan om att 600.000 invandrare går till jobbet varje dag är därför ingen lögn, fast en dimridå.


Och så där håller det på. Inga lögner, men mycket hög grad av Storfiskare. Remember? Thore Skogman:
"Så när storfiskarn talar om hur stora fiskar han får,
Ja då skarvar han som han vill,
Då räcker armarna inte till"

Sanningen är att invandringen är en gigantisk, skandalös miljardrullning som istället för att tillföra Sverige någonting, bara innebär förluster. Läs hela artikeln på Osagt

Julia Caesar -Vårt behov av bildning
”En intelligens som hotas av snar utrotning
Den sortens allsidiga och erfarenhetsgrundade bildning som karaktäriserade de tidiga sapiens återfinns i dag nästan bara bland hantverkare och bland bönder på landsbygden. En händernas och erfarenhetens intelligens som har blivit alltmer marginaliserad och håller på att utrotas, eftersom både politiker och många stadsbor tror att bönder och landsbygd inte längre behövs, mer än som snygga kulisser för stadsbornas semestrar.

SVT gav nyligen – häpnadsväckande nog – röst åt dem som mot alla odds lever kvar på den svenska landsbygden, i en serie program med titeln “Delat land”, gjord av Niklas Källner.  Om du vill se hur de sista inhemska garanterna för vår livsmedelsförsörjning har det – se serien! Du kommer att dricka din mjölk och äta din fläskkotlett med andakt efteråt.

“Bildning ger människan en inre kompass”
Poängen med bildning var från början varken klassens eller statens väl, påpekar Jasenko Selimovic. Den bärande tanken var frihet och självständighet.

“Bildning handlade om individens emancipation. Tanken var att kunskap berikar människan och bygger upp hennes förmåga att relatera till omvärlden. Ger henne en inre kompass. Som i ”educatio”, det vill säga vägvisaren, någon som visar vart man ska. Eller som i “Auf- klärung” – uppklarande, klargörande, upplysning. Bildning har alltså med växande, förmänskligande att göra. Jag läser, skaffar kunskap, reflekterar, diskuterar och bildar mig därefter en egen, i kunskap grundad, åsikt. Därmed utvecklar jag en självständighet, en autonomi, en personlighet. Bildning är en individualiseringsprocess. Att bli till som människa och som individ.”

“I Sverige förkastar vi traditionen, bildningsarvet, därför blir vår dialog inte grundad i kunskap utan förvandlas till tyckande. Slutligen vägrar vi att värdera saker i bättre och sämre, skapa hierarkier, mål och förebilder – rädda att det skulle reproducera vita västerländska värderingar.” Hela artikeln

”För Sverige ur tiden -Körsvennen
Säga vad man vill om samarbetsregeringen. Men den har åtminstone lyckats sätta Sverige på kartan. Sällan har representanterna för vårt avlånga land förärats så mycket spaltutrymme i internationell press.

Statsminister Stefan Löfven började mandatperioden på ett föredömligt sätt. Vid sitt första möte med Nordiska rådet glömde statsministern namnet på en av sina kolleger. Något som en brittisk tidning inte var sen med att rapportera jämte elaka gliringar.


 Utrikesminister Margot Wallström bör icke heller förglömmas. Under sin korta period som ansvarig för Sveriges utrikespolitik har hon lyckats med konststycket att inte skapa blott en, utan flera diplomatiska kriser. Det är tveksamt om Sverige någonsin har figurerat lika mycket i israeliska medier som efter erkännandet av Palestina i oktober. Inte nog med att Israels ambassadör kallades hem till det heliga landet – Israels utrikesminister lät meddela att Wallström inte var välkommen att besöka landet i januari. Det blev en veritabel följetong av alla turerna. Men all publicitet är bra publicitet. Så får man åtminstone anta att utrikesministern resonerade.

 …Körsvennen får härmed framföra sina gratulationer till den svenska regeringen för sitt idoga och framgångsrika arbete för att göra Sverige till en röst i världen. Förvisso en röst som ingen vill lyssna på, men det är en annan historia.”SvD


Bildresultat för Klockan klämtar för dig

 Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv;


varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela.
Om en jordklump sköljs bort av havet, blir Europa i samma mån mindre,
 liksom en udde i havet också skulle bli, liksom dina eller dina vänners ägor;
varje människas död förminskar mig, ty jag är en del av mänskligheten.
 Sänd därför aldrig bud för att få veta för vem klockan klämtar; den klämtar för dig
Dikt av  John Donne


2 kommentarer:

  1. MÅNGA utrikes födda går till jobbet - varför inte alla???

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det spelar ingen roll om det kommer hundratusental eller miljoner invandrare till landet för det tycks ALDRIG bli mer än de 600000 som går till ett arbete som politikersluskarna hela tiden så varmt framhåller. På den tiden då jag var arbetsgivare fanns det ALDRIG någonsin plats analfabeter. Vill man ha lön måste man prestera. Svårare än så är det inte.

      Radera