måndag 10 augusti 2015

Ljungbeck om dagens politiska förfall. Arlas kampanj för svenska mjölkbönder



Olle Ljungbeck:
Ett försök till analys av vad som orsakat dagens politiska degeneration och förfall.

Jag har tidigare hävdat att en av orsakerna till dagens politiska förfall bl a beror på att begåvningsreserven ej längre söker sig till politiken. Den gör det inte därför att möjligheterna att förverkliga sig är mycket större inom andra områden.

Jämfört med tiden för ca 25 år sedan är såväl den intellektuella- som bildningsnivån liksom sanningslidelsen hos våra riksdags- och regeringsledamöter i katastrofalt avtagande. Respekten för Grundlagen är i stort sett noll. Detta har tydligt visat sig under de senaste 15 åren innebärande att riksdag och regering konsekvent bryter mot grundlagens anda och bokstav.

Det intellektuella förfallet var något som Tage Erlander tog upp i sina memoarer och var mycket oroad över.

För att till en del förstå varför begåvningsreserven inte längre attraheras av politiken får vi gå tillbaka till tiden mellan 1920-1950-talet. Under denna period var möjligheterna för arbetarbarn till högre studier mycket små. Merparten hade inte möjlighet att söka högre utbildning därför blev politiken enda möjligheten för de begåvade från denna klass. I viss mån gällde detta också barn som tillhörde den lägre medelklassen vars föräldrar röstade på andra partier än de till vänster.

I dessa grupper fanns en betydande del av den svenska begåvningsreserven, vars enda möjlighet att slå sig fram i samhället för att få utlopp för sin begåvning och därmed också utlopp för sin utvecklingspotential var att söka sig till politiken där några krav på högre utbildning inte krävdes.

Därför ger en jämförelse mellan dagens och den tidens regerings- och riksdagsledamöter en skrämmande bild av tillståndet i dag. Skillnaderna är enorma både vad gäller intellekt, allmän begåvning men också bildning i mer seriös mening. Sannolikt skulle ingen i dagens regering "platsat" i någon av Tage Erlanders regeringar. Ja flertalet skulle inte godtagits ens som riksdagsledamöter.

De som blir över när begåvningsreserven ej längre går till politiken är klart mindre begåvade ock/eller i avsaknad av någon speciell talang. Men även drivkraften saknas. Sveriges kanske mest initiativlösaste 
minister någonsin - Morgan Johansson - måste ha mer än ett år på sig för att stifta en lag mot islamistiskt våld trots att risken för att tusentals svenskar kan komma att mördas. En inte ringa del av dessa "överblivna" söker sig till politiken där huvudskälet blir en möjlighet till försörjning och inte minst en framtida god pension.

Karriär i politiken uppnås numera oftare genom släktskap och lämpliga kontakter. Något verkligt urvalsförfarande som inom arbetslivet förekommer knappast.

Detta har med största sannolikhet till en del sin grund i avdemokratiseringen av partierna. Med kraftigt vikande medlemsantal blir det till slut endast en liten grupp som behärskar partiapparaten och därmed kan agera som de vill utan att störas av kritiska röster. Vid ett relativt stort medlemsunderlag med självständiga, aktiva och orädda medlemmar fungerar demokratin bättre och styrelser och funktionärer tvingas lyssna. Urvalet blir då ett annat med krav på personer  som visat duglighet och begåvning. Självklart vågar medlemmarna påverka politik och val av företrädare mer om de beslutande organen som arbetarkommuner etc har många medlemmar som går till mötena. Ju färre medlemmar desto större makt och inflytande får ordförande och styrelser.

Det vore lätt att i dag räkna upp ett ganska stort antal riksdagsledamöter, som ej skulle befinna sig i riksdagen i dag om interndemokratin fungerade.

Det kanske allvarligaste resultatet av dagens politiska förfall är att den resulterat i vad som kan kallas för pseudopolitik. Realism och ansvarstagande har ersatts av individuellt känslotänkande, som inte tar hänsyn till realiteter.

Dagens politiker talar i dag om Sverige som en "humanistisk stormakt". Detta innebär att de i praktiken är beredda att föra Sverige tillbaka till medeltiden såväl vad avser materiell välfärd som värderingar. Allt för att ge sken av att de är världens samvete och de godaste människorna på vår jord.  

De tror med andra ord att man kan få ett samhälle att fungera med enbart låtsad "snällism- och tycka-synd-om-ism" och inte ett uns realism.  Att man därmed sviker den egna befolkningen har tydligen inte gått upp för dem.

I ett land där politikerna tagit avstånd från realismen till förmån för någon slags pseudohumanism för de sitt land mot avgrundens rand för var dag som går. Vi har redan börjat känna av detta.

Invandrarkriminaliteten börjar mer och mer likna lokala krigdär vapen för krigsändamål blivit något normalt. Vi får i dagarna veta att myndigheterna skall sätta in extra åtgärder för att bekämpa våld mot migranter.

Att den etniska befolkningen i våra större städer och samhällen lever under ständigt dödshot berör dem inte. När tusentals kvinnor våldtas av invandrare blir det knappast en notis, men om en tiggare eller invandrare utsätts för våld skrivs "spaltkilometer". Längre än så sträcker sig inte pseudohumanismen för regeringsmedlemmar och flertalet av riksdagens ledamöter. Företrädare för extrema religioner som Islam får större och större inflytande och får i dag styra hur människor skall uppträda både till vardagslag och när de idrottar eller badar etc. De islamdrivna för- och grundskolorna är inget annat än koranskolor som hjärntvättar barnen och därmed förhindrar integration.

Självklart har denna pseudopolitik sin grund i obegåvning, bristande bildning och avsaknad av grundideologi. De är med andra ord innerst inne osäkra personer som inte agerar utifrån verkligheten utan utifrån vad de tror de skall bli uppskattade för av omvärlden (den humanistiska stormaktens banèrförare). Med andra ord en slags låtsaspolitik utan ansvarstagande.
Sannolikt skulle politiken bli mer realistisk om inte likriktningen vore total hos sjuklöverpartierna. Decemberöverenskommelsen har ju resulterat i att vi i stället för sju partier nu fått ett enda. Det är ju bara att se tillbaka på Sovjetunionen, Nazityskland och dagens diktaturer för att få en uppfattning om att ett land med endast ett parti till slut går under. Funnes inte Sverigedemokraterna skulle nivelleringen inom såväl politiken som mediavärlden vara total.

Till slut.

En svensk som under rådande omständigheter lägger sin röst på något av sjuklöverpartierna verkar därmed för sin och sina barn- och barnbarns undergång.
Olle Ljungbeck, Gävle

Svenska bönder drabbas av sanktionerna mot Ryssland, genomförda av huvudlösa EU-politiker, som leds i grimma av NATO/USA.
Ryssland var en stor importör. Som resultat sänks priserna över hela Europa och volymerna minskar.

Regeringen lastar hela Rysslandskriget på svenska småbönder som får bära krigskostnaden med sig i sina konkurser.

Ta del av denna kampanj som Arla har bekostat. Då förstår man hur rätt Olle Ljungbeck har. De är inte de stora begåvningarna som styr och bestämmer i Sverige idag.

Välkommen till landet Ekomjölk -  läs alla kommenetarer
 
Istället för att tala om hur illa ställt det är för svenska mjölkbönder handlar det om mångkultur, äktenskap mellan personer av samma kön och att två kvinnor eller två män tillsammans kan få barn! Allt utom svenska bönders bekymmer idag. Särskilt småbönder. Ann Freudenthal heter damen som är ansvarig för kampanjen och som av en händelse är hon också ansvarig för Feministiskt Initiativs kampanjer.



Carl Bildts italienskfödda hustru, som i ett program med Skavlan uttryckte Allah Akbar och som sitter i EU-parlamentet för Sverige, tycker så här:


”En bonddotters sorg och frustration
Det är med sorg och frustration jag skriver denna 
insändare. Jag är en mycket stolt dotter till en mjölkbonde i Småland där nu min bror tar över.

Det är sjätte generationen som nu går på för att fortsätta driva gården vidare.

…. De svenska bönderna får 
i dag så lite betalt för sin mjölk att de inte kan fortsätta driva sina gårdar. Gård på gård går i konkurs och läggs ner.

Arla som borde vara bondens bästa vän har i dag 
blivit bondens fiende. De svenska produkterna har en röd ko på sina förpackningar, resten är från utlandet.

Kolla nästa gång du är i en affär på hur många produkter som har denna symbol, då förstår du. Arla hjälper inte sina egna, man satsar som så många andra företag på att blit större och rikare.

Man satsar utanför Sveriges gränser där man inte har samma krav på att djuren ska må bra. Krav som kostar för bönderna i Sverige, men som är självklara för dem.”

Arla och politiker verkar vilja ha storproduktion där djur inte längre får vara djur.
… Jag ber svenska politiker och Arla att titta upp, ändra tankesett, tänka bort makt, pengar och storhet.

Ni tar bort era svenska lantgårdar med dess betesängar och välmånde djur som har varit Sveriges stolthet. Jag skulle skämmas om jag vore er.

Om Sverige hamnade i en kris skulle vi inte vara självförsörjande en enda dag.
Sofia Gustavsson. Arbetarbladet

Dags att bojkotta Arla.

Det finns andra mjölkproducenter, t .ex.
Östgötamjölk och det finska Valio


Nedanstående kommentar inkom på bloggen med anledning av mitt senaste inlägg Arla och mångkultur. Den är rolig och sammanfattningen är bra.

”Jag skriver kommentaren här, så får vi se om jag blir som alla famlande feminister, helt fel. Ja, för feminister var ju alla partiledare utom Alf Svensson på den tiden. Nu verkar det som Jimmy Åkesson har tagit på den patriarkala, lugna, sakliga och självsäkra roll som Alf Svensson hade. Säga vad man vill om Alf Svensson, men fel hade han sällan. Detsamma gäller Jimmy Åkesson. Han är smart den grabben. Han ger sig inte ut i olika typer av känsloutspel som dessa feminister gör hela tiden, den ene efter den andra. Han bygger sin retorik på saklig grund.


Man skulle kunna likna dagens politiska mediedebatt vid en orienteringstävling, där Jimmy Åkesson har gått i mål och står och tittar på när de andra partiledarna irrar omkring i skogen. 

Löfven verkar inte ha hittat första kontrollen, men det är ju inte hans fel, utan tävlingen måste ogiltigförklaras för den som lagt banan har gjort helt fel, den är för svår. 
 Åsa Romson är ute i skogen och vimsar, men vill inte erkänna det utan hon säger.
- Nej jag passar på att plocka svamp när jag ändå är ute i skogen.

Jonas Sjöstedt är ju kommunist, så tävling är fult, om han inte själv vinner förstås.

Bildresultat för Jonas Sjöstedt

Nu har jag glömt vad hon heter den lilla snärtan från Värnamo, men det är väl symtomatiskt med hennes uttalanden, de är som dagsländor.
- Månggifte, nej med det var ju förra veckan jag sa det, det gäller inte idag.

Folkpartiets Björklund, trygg och stabil, va har starten gått?
- Nej men jag har alltid sagt att vi måste ha mer idrott i skolan. Själv hade jag nästan ingen alls. Hur gör man när man startar i orientering?

Moderaten Batra säger naturligtvis som hon alltid gör.
- Orientering är en idrott.
- Ja men är du inte med i tävlingen?
- Orientering är en idrott.
- Vill du inte vinna tävlingen?
- Orientering är en idrott.
- Vad har du för strategi för att vinna?
- Orientering är en idrott.

 Och till sist min favorit Kristdemokraterna. Den trygga Tyra Buch. Står lika stadigt på Jorden i skogen som Göran Hägglund när han fick frågan

- Tror du Jesus kunde gå på vattnet?
- Jag har inga problem med att tro på bibeln, men själv har jag båt.”

 Bildresultat för ebba busch thor


2 kommentarer:

  1. Det gick en TV-serie för flera år sedan som hette "Hem till byn" och som handlade om böndernas problem. Författare Bengt Bratt.

    http://www.oppetarkiv.se/video/1985704/hem-till-byn-sasong-1-avsnitt-1-av-6

    Det är en mycket sevärd TV-serie och om man följer alla avsnitten i den serien får man se hur myndigheterna hela tiden försökt köra över bönderna. Det här är den enda TV-serie jag sett som har samhällskritik som tema.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Geniet Lars Mohlins "Midvinterduell" är den absolut suveränaste skildringen om svenska mjölkbönders problem med korrupta myndigheter.
      Blodsven

      Radera