söndag 21 maj 2017

Nytt "Kulturellt centrum" invigt i Malmö. Fler flyktingar på väg. Framtiden för kvinnor i väst



Sverige: Ett Qatariskt Protektorat

av Judith Bergman  •  19 maj, 2017
Vid invigningen av megamoskén höll Frida Trollmyr, stadsråd i Malmö, ett tal i vilket hon gång på gång använde termen "kulturellt centrum" för att inte använda ordet "moské", som om vissa ord på ett sovjetiskt manér skulle ändra på verkligheten.

Det var aldrig meningen att megamoskén skulle bli just en moské, enligt Waqfens egna ansökan för byggtillstånd, utan istället ett "kulturellt centrum" (i ansökan talas det om "ett aktivitetscentrum för ungdomar och familjer i Malmö med fokus på Rosengård")

När journalisten frågade Khaled Assi huruvida hans organisation faktiskt höll på att bygga en moské sade han till henne att "det redan finns en moské i Malmö" och att "kulturcentrumet" bara skulle innefatta ett "litet bönerum". Gatestone

Frida Trollmyr (s) 22 år vet allt! – Organiserad feminismen


Europa: Fler Migranter På Väg







Här är ett mejl från en rektor i en skola i Sverige



Gränsen är inte stängd

Regeringen lyckas skickligt framställa det som att läget är under kontroll och att man nu kan återgå till det normala. Men gränsen har aldrig varit stängd. Och nu öppnas den än mer.

Regeringen Löfven har under en längre tid försökt ge sken av att invandringen är under kontroll. Men det stämmer inte. Invandringen är inte under kontroll, utan alltjämt har vi ett långt större asyltryck än vi kan klara av. Detta redan innan beslutet, om att avskaffa id-kontrollerna.

Ygeman, en utmärkt kommunikatör och långt större begåvning än statsminister Stefan Löfven, lyckades skickligt framställa det som läget nu är under kontroll, och att man nu kan återgå till det normala.


Det stämmer dock inte. Sanningen är, att gränsen aldrig har varit stängd, och att den nu öppnas ännu mer. Samtiden


I&M Bloggläsare i maj

..Snart blir vi uppmanade att destruera alla våra svenska flaggor för att bevisa att vi är ”humble to the world”.  Snart har vi med feghet som högsta mantra utplånat oss själva till en förödande identitetslöshet, trots att vi predikar hur viktigt det är med identitet för de hundratusentals lågutbildade och analfabeter, som vi öppnar både våra hjärtan och våra portar för.

Agendan jag pratar om är att splittra alla nationer, blanda upp folken för att få fram en kulturlös massa, utan kännedom om sin bakgrund. Målet är att få fram en ny typ av människa som är rastlös, okunnig och fullständigt beroende av den styrande eliten. Denna nya typ av människa är en av politik fullständigt ointresserad individ, vars enda drivkraft i livet består av den ständigt ökande konsumtionshungern. Den styrande eliten formar oss till konsumtionsslavar.”Läs mer av inlägget



(Läs hela artikeln)


…..Jag har ytterst svårt att erinra mig någon berättelse i den västerländska litteraturen där hjälten skulle smyga in på ett köpcentrum bara för att ha ihjäl så många kvinnor och barn som möjligt, innan han själv faller offer för ordningsmaktens ingripande – och därefter hyllas som något slags moraliskt föredöme. Dock är det just detta som sker utanför vår kulturkrets. Attentatsmän som mördar värnlösa civilpersoner, som nyligen i Berlin, Nice, Bryssel eller Paris, lyfts fram som föredömen och hyllas i sånger, i filmklipp på Youtube och bilder på Instagram. De ses som hjältar och förebildliga inte bara bland islamisternas mest radikala segment, utan även bland muslimer som är att betrakta som mer moderata.


Det kan tyckas som en närmast hopplös uppgift att stå inför en motståndare som är beredd att agera utifrån denna närmast ofattbara nihilism. Hur skall vi någonsin kunna bekämpa detta? Och varifrån kommer detta tänkande? Rötterna är förvisso många; grymheter mot civilpersoner är vanliga, oavsett kulturer och historiska skeden; speciella teologiska tolkningar av vad som innebär ett ”martyrskap” kan givetvis spela roll; religiös och politisk fanatism är viktig, liksom kanske frånvaro av andra militära medel. En liten rottråd till det hela kan man också upptäcka om man läser Rudyard Kiplings noveller där handlingen utspelas i Afghanistan under det andra anglo-afghanska kriget 1878-79: här möter vi självmordsangreppen som en integrerad del i den muslimska krigföringen.


Omprövning Afghanistan 2010

Det är känt sedan hundratals år att Afghanistan är ett svårt, för att inte säga omöjligt land att erövra. Det numer kollapsade Sovjet försökte åren 1979 – 1989 och lärde sig läxan snabbare än väst, på 97 månader och 22 dagar.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar